Så fixar du EU:s skärpta upphandlingskrav

– Många är nog inte helt pålästa kring vad det här direktivet innebär. Det är förståeligt, då det är späckat med olika definitioner och detaljer. De nya lagkraven är ganska skarpa, men samtidigt helt i linje med den omställning av fordonsflottan som krävs för att nå våra klimat- och miljömål. Och att möta de nya lagkraven är fullt görbart, säger han.

Clean Vehicles Directive (CVD), är ett EU-direktiv som reglerar hur stor andel ”rena fordon” som offentlig sektor ska upphandla. Det gäller både vid inköp av fordon samt upphandling av vissa utpekade transporttjänster. Andelarna skiljer sig åt för olika typer av fordon och är uppdelade på två femårsperioder. Se detta faktablad, för alla detaljer om hur de nya lagkraven ser ut.

Direktivet skulle ha varit införlivat i varje medlemslands lagstiftning redan den 2 augusti 2021, men den svenska regeringens arbete med att införliva direktivet blev kraftigt försenat och det börjar alltså gälla i svensk lag först nu den 1 juni 2022. De nya lagkraven gäller samtliga organisationer som lyder under lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), samt deras leverantörer.

Vilka upphandlingar är det då som omfattas? Dels gäller det inköp av både lätta och tunga fordon till den egna verksamheten. Dels gäller det följande transporttjänster: kollektivtrafik med stadsbussar, skolskjuts, färdtjänst, sjukresor, omsorgsresor, sophämtning samt transporter och utdelning av post och paket.

– Det är lätt att gå vilse i lagkrav som kommer från snåriga EU-direktiv som detta, men det behöver inte vara så svårt att leva upp till kraven. Mitt bästa tips för att anpassa sig till de nya lagkraven är att följa DRIV-modellen när miljökraven ska formuleras i upphandlingen, säger Ulf Troeng.

­DRIV-modellen är ett verktyg för drivmedelsprioritering, som har utvecklats av BioDriv Öst. Genom att följa den främjas flera förnybara drivmedel parallellt, vilket är en förutsättning för att nå det svenska klimatmålet för transporter till 2030.

På så sätt passar DRIV-modellen bra för att klara de nya lagkraven, som även de styr mot flera förnybara alternativ. Clean Vehicles Directive styr kraftigast mot specifikt el- och vätgasfordon, särskilt vad gäller lätta fordon. Det liknar på så sätt den miljöbilsdefinition som är viktig i den offentliga upphandlingen av fordon och transporter i Sverige, med skillnaden att även biogasfordon räknas som miljöbil i Sverige. För de tyngre fordonen, i form av lastbilar och bussar, går det utöver el och vätgas även att klara lagkraven med en rad olika biodrivmedel.

–  Kommuner och regioner har vanligen högre ambitioner än de nya lagkraven. Till exempel har många kommuner mål om fossilfria transporter senast 2030. Så de nya lagkraven ligger helt i linje med den omställning som offentliga organisationer redan stakat ut, säger Ulf Troeng.

Hur ska då miljökraven rent konkret formuleras?

– Ställ krav på tillräckligt många el- och vätgasfordon för att klara lagkraven i de upphandlingar där det är aktuellt. Formulera sedan kraven så att resterande fordon i så hög utsträckning som möjligt är miljöfordon enligt den svenska definitionen, vilket främjar även biogasfordon. Kraven på fordon bör också kompletteras med krav på en så hög andel förnybart drivmedel som möjligt, vilket gör att även fordon som körs på etanol eller biodiesel premieras, avslutar Ulf Troeng.

Inom projektet Fossilfritt 2030 har BioDriv Öst tagit fram en ny vägledning där det finns färdiga kravformuleringar, som underlättar kravställning i olika typer av upphandlingar med mycket transporter. Vägledningen bygger på DRIV-modellen och kravformuleringarna baseras på Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier samt den nationella miljöbilsdefinitionen. I vägledningen finns konkreta kravformuleringar som kan användas för att uppfylla de nya lagkraven. BioDriv Östs vägledning med standardkrav för klimatsmart offentlig upphandling av transporter samt bilaga med goda exempel på genomförda upphandlingar.

Vad är DRIV-modellen?
DRIV-modellen underlättar kravställning på fordon och drivmedel i offentlig upphandling av transporter. Den prioritering av drivmedel som finns i modellen baseras på att användningen av samtliga förnybara drivmedel behöver öka för att transportsektorns klimatmål till 2030 ska nås, samt studier över hur mycket olika drivmedel bidrar till svenska miljö- och klimatmål samt en rad samhällsmål. Modellens prioritetsordning ser ut så här: