2023-03-27 15:23Pressmeddelande

Biogasens prisstabilitet i gungning – så här kan lösningen se ut

Lastbil flytande biogas.

Biogas har länge varit ett förnybart drivmedel som kunnat säljas till stabila och konkurrenskraftiga priser. En förklaring har varit att den ofta produceras regionalt, vilket ger mindre starka kopplingar till världsmarknadspriserna än vad som är fallet för bensin och diesel.

Det senaste året har dock varit turbulent. Olika händelser har påverkat den generella prisbilden för biogas negativt. Men ett oväntat besked från EU-håll får det att ljusna vid horisonten. Vi tar det från början och backar bandet ungefär ett år.

Den fordonsgas som används i Sverige består till 95 procent av biogas. Trots det har de höga naturgaspriserna, till följd av kriget i Ukraina, påverkat fordonsgasmarknaden i Sverige. Framför allt har den biogas som importeras från andra länder påverkats, då det är vanligt med en prisindexering mot naturgas på den internationella marknaden. Variationer i avtalsstrukturen för olika leverantörers biogasportfölj har därför lett till stora lokala skillnader i priser på olika biogasmackar det senaste året. Skillnader som lett till både förvirring och frustration för de som befunnit sig i ”fel” del av landet eller i ”fel” stad. En del leverantörer har i möjligaste mån försökt parera prisvariationerna för att skydda sina kunder, men det har ändå fått stora konsekvenser på marknaden. Som gasfordonsägare har det därför varit klokt att försöka leta upp det billigaste tankstället i närområdet.

Lagom till att naturgaspriserna, som alltså påverkar biogaspriserna, börjat sjunka något så kommer nästa smäll för biogaskunderna. År 2020 beviljades biogasen en långsiktig skattebefrielse på tio år, något som det tyska företaget Landwärme ansåg skulle kunna leda till en orättvis konkurrenssituation i EU. Företaget väckte därför en talan mot EU-kommissionen. Tyvärr föll domen till Landwärmes fördel och den svenska skattebefrielsen för biogas ogiltigförklarades i december 2022. Det intressanta är dock att EU-domstolen i sitt beslut inte tog ställning till de argument som Landwärme fört fram, utan domen bygger på en formalitet i EU-kommissionens beslutsprocess.

Regeringen valde att inte överklaga domen, vilket har väckt en del förvåning och besvikelse. Men ifall domen överklagats hade rättsprocessen fortsatt på obestämd tid och medfört ett fortsatt osäkert läge. Sannolikheten för ett annat utfall har också bedömts som låg. En överklagan hade dessutom försenat möjligheterna att besluta om andra åtgärder för att kompensera för den upphävda skattebefrielsen. Regeringen tydliggjorde därför i början av mars att deras linje är att försöka få till en fortsatt skattebefrielse så snart som möjligt i dialog med EU-kommissionen.

De senaste månaderna har även branschen arbetat med att ta fram konkreta förslag till lösningar för att kompensera för den upphävda skattebefrielsen. En del leverantörer har till och med meddelat att de planerar att ta en del av smällen själva för att stötta sina kunder. Flera företag har även signalerat att de ser EU-domen som ”ett hack i skivan” och fortsätter att satsa på biogas som ett långsiktigt konkurrenskraftigt förnybart alternativ. Det finns nämligen nya och tydliga öppningar för biogasen framöver. I förslaget till EU:s nya energiskattedirektiv föreslås biogas tillsammans med el beskattas enligt den lägsta nivån. Och i EU:s plan för att stärka energisäkerheten och minska beroendet av rysk naturgas (REpowerEU) lyfts en kraftigt ökad biogasproduktion som en viktig pusselbit. Mycket talar alltså för att den senaste tidens bakslag är tillfälliga.

Ändå kvarstår det faktum att upphörandet av skattebefrielsen innebär en rejäl ekonomisk smäll för de företag och organisationer som har satsat på biogas som en del i sitt hållbarhetsarbete. Den slopade skattebefrielsen handlar om ökade priser på nära 5 kr per kg biogas. Omräknat till motsvarande dieselpris innebär det en ökning med runt 6,50 kr per liter. Denna prishöjning kan innebära stora belopp per år för ett åkeri eller en kollektivtrafikmyndighet. Vissa transportföretag har till och med vittnat om att de fått ställa sina biogaslastbilar då de inte har råd att köra dem.

För dem som kört på biogas i några år kan det finnas lite pengar på tillgodokontot tack vare att biogas varit ett av de mest konkurrenskraftiga drivmedlen i ett totalkostnadsperspektiv. Men de som nyss fått sina lastbilar levererade får en tuff start på resan. Översiktliga beräkningar på totalkostnader, som beror på en rad olika faktorer, visar att det vid en körsträcka på 6000 mil per år var mer konkurrenskraftigt att köra tunga lastbilar på biogas än på HVO100 eller el i slutet av februari. Dock var det något dyrare än vanlig diesel eller RME. Efter skattesmällen i början av mars är totalkostnaden för biogas jämförbar med HVO100 och det har blivit klart dyrare att köra på biogas jämfört med vanlig diesel eller RME. Om skattesmällen blir ett kortsiktigt ”hack i skivan” kan förhoppningsvis dagens ökade kostnader ha mindre påverkan i ett totalkostnadsperspektiv. Men för att det ska bli så krävs ett snabbt agerande från regeringens sida.

I bästa fall kan den svenska skattebefrielsen återställas inom 15–18 månader genom att EU gör om sin beslutsprocess. Under tiden behövs någon form av kompensatoriska åtgärder. Förslag som branschen har lyft fram är exempelvis justeringar i befintliga skatteregelverk eller i produktionsstödet för biogas, åtgärder som dock tar tid även med en pådrivande regering. Det är även viktigt att biogasdistributörerna inte blir återbetalningsskyldiga för den skattebefrielse som redan har betalats ut på goda grunder.

Mitt i denna osäkra tid för biogasen, och mitt i det intensiva arbetet med att hitta bästa möjliga lösning, hände något oförutsett. Den 9 mars godkände EU-kommissionen nya bestämmelser i gruppundantagsförordningen, förkortat GBER. Denna förordning anger vilka statsstöd EU-länder får införa utan godkännande från EU-kommissionen. Dessa förändringar har varit på gång under en längre tid och både näringsliv och regionpolitiker har arbetat för att säkerställa möjligheten till fortsatt statsstöd till större produktionsvolymer av biogas och flytande biodrivmedel. De har även verkat för att statsstöd till biogas ska vara möjligt oavsett om den används inom vägtransportsektorn eller andra sektorer som sjöfart eller industri. Viktiga delar som nu finns med i den nya förordningen.

Men en glad överraskning är att EU-kommissionen dessutom verkar ha skrivit in en möjlighet att tillämpa skattebefrielse för biogas och flytande biodrivmedel endast genom en anmälan till EU. Det innebär ett betydligt enklare förfarande än de osäkra ansökningar om statsstödsgodkännanden som hittills krävts.

Den nya gruppundantagsförordningen träder i kraft så snart den har publicerats officiellt i Europeiska unionens tidning (EUT), vilket väntas ske inom några veckor upp till ett par månader. Det innebär att en betydligt snabbare lösning kan finnas i sikte. Ingen verkar riktigt veta varför detta har hänt, men troligtvis är dessa oväntade förändringar en del av EU:s svar på USA:s klimatsatsning i Inflation Reduction Act och den politik som krävs för att genomföra REpowerEU. Det handlar alltså med stor sannolikhet om att EU fått bråttom att säkerställa Europas konkurrenskraft i den gröna omställningen och öka energisäkerheten.

Vi håller tummarna för att denna förhållandevis enkla och perfekt tajmade lösning inte är för bra för att vara sann. Regeringen har hela vägen visat att de vill stötta biogasen. De behöver nu ta tillfället i akt och så snart det är möjligt anmäla en fortsatt skattebefrielse för biogas inom gruppundantagsförordningen. Denna nya möjlighet skapar även goda utsikter för en mer långsiktig skattebefrielse för flytande biodrivmedel, som i nuläget endast gäller till och med år 2026. De nya skrivningarna möjliggör dessutom att skattebefrielse kan kombineras med reduktionsplikt, vilket skulle kunna hålla nere drivmedelspriserna vid pump utan att sänka reduktionsplikten.

Framtiden ser därmed ljus ut för att både biogas och flytande biodrivmedel fortsatt kommer att vara konkurrenskraftiga alternativ i omställningen till fossilfria transporter. Det handlar bara om att fortsätta hålla i och hålla ut. Samtidigt förväntar vi oss ett snabbfotat agerade från regeringen – för konkurrenskraftens, energisäkerhetens och klimatets skull.

 

Beatrice Torgnyson Klemme, VD BioDriv Öst 


Om BioDriv Öst

BioDriv Öst förenklar omställningen till fossilfria transporter och en hållbar regional utveckling. Genom expertstöd och samverkan hjälper vi offentlig sektor och företag att nå sina hållbarhetsmål. Vi är icke vinstdrivande och jobbar med allt från strategiska frågor till konkreta insatser.