Transport­styrelsen fel ute om lätta lastbilar

Följande debattartikel är publicerad i Svenska Dagbladet.

Stelbenta körkortsregler försvårar omställningen till klimat­smartare leveranser med el- och gas­lastbilar upp till 3,5 ton. Regeringen bör skyndsamt ändra reglerna, skriver flera debattörer.

Transportstyrelsen fick för ett år sedan regeringens uppdrag att undersöka förutsättningarna att utnyttja ett undantag som EU:s regelverk medger (EU 2018/645). Undantaget tillåter personer med B-körkort att köra bilar med totalvikt upp till 4,25 ton, förutsatt att den extra vikten är kopplad till alternativa drivmedel. Flera EU-länder har redan implementerat undantaget. Syftet med regerings­uppdraget var utreda förutsättningarna att även i Sverige införa detta undantag, för att förenkla transport­företags övergång till fordon som drivs med el eller biogas. Nu föreslår Transport­styrelsen att Sverige inte ska använda sig av undantaget, eftersom de menar att det inte med säkerhet går att fastställa hur mycket extra vikt en drivlina för el eller gas väger i jämförelse med diesel­bilar. Denna problem­orienterade hållning försvårar omställningen till fossilfria och renare leverans­transporter.

Lätta lastbilar ökar i antal och det mest använda drivmedlet för dem i dag är diesel. För att minska klimat­påverkan från dessa fordon behövs såväl en ökad användning av bio­drivmedel som en snabbare elektrifiering. I städerna är el- och gasfordon de överlägset bästa alternativen. Utöver att ge minskade utsläpp av växthus­gaser minskar de utsläppen av hälso­farliga luft­föroreningar. Men övergången till el- och biogas­drivna fordon försvåras alltså av ett regel­mässigt hinder kopplat till fordons­vikten.

Det är de tunga batterierna och gastankarna som ger el- och biogas­drivna lätta lastbilar en högre tjänste­vikt än lätta diesel­lastbilar. Det medför att de inte kan lasta lika mycket gods för att få köras med B-körkort, eftersom total­vikten (tjänste­vikt plus lastvikt) inte får överstiga 3,5 ton. Aktörer som vill värna klimat och luftkvalitet står därmed inför ett dilemma. Antingen måste de bekosta C-körkort för fler chaufförer eller köra ut leveranser med fler fordon till följd av att el- och gas­lastbilarna har cirka 30–60 procent lägre lastvikt jämfört med motsvarande diesel­lastbilar. Dessutom måste tyngre fordon förses med färdskrivare och omfattas av betydligt mer komplicerade regelverk. Allt detta samman­taget gör det i dagsläget kostsamt att byta till el- eller gasfordon jämfört med att fortsätta köra med lätta diesel­lastbilar. Så länge Sverige väljer att inte införa detta undantag är syntetisk diesel från biomassa i form av HVO100 fortsatt det enda gångbara förnybara alternativet för lätta lastbilar. För att ersätta de fossila drivmedlen i transport­sektorn har det dock i flera större utredningar klargjorts att alla förnybara alternativ kommer att behövas.

Danmark, Nederländerna, Spanien, Tyskland och Ungern med flera EU-länder har redan infört undantaget som ett led i sitt klimat­arbete, liksom Norge och Storbritannien. Det är underligt att Transport­styrelsen tolkar EU-direktivet så annorlunda jämfört med andra länder. Där andra länder ser möjligheter ser Transport­styrelsen problem. För att Sverige ska nå de högt uppsatta klimat­målen och fortsätta vara en förebild i omställningen från fossilt till förnybart behöver vi vara initiativ­tagande och lösnings­orienterade.

De offensiva klimatmål som riksdagen beslutat om kräver stora omställningar. Transporternas beroende av fossila drivmedel måste brytas och ersättas med förnybara drivmedel. Då behöver lagar och regler anpassas så att fler förnybara alternativ kan främjas och bli konkurrens­kraftiga. I vissa fall krävs större genom­gripande reformer, men ibland räcker det med mindre justeringar i specifika regelverk – som i fallet med körkorts­reglerna för lätta lastbilar som körs på el eller biogas.

Vi som undertecknar denna artikel vill tillsammans med politiken och berörda myndigheter säkra möjligheterna till en grön omställning av transport­sektorn. Dagens regelverk och Transport­styrelsens förslag om att inte införa detta undantag utgör ett hinder som sänker takten för denna omställning. Vi hoppas därför att regeringen gör en mer lösnings­orienterad bedömning än Transport­styrelsen och tar vara på möjligheten att införa detta undantag. Det skulle innebära betydligt bättre möjligheter för företag att ställa om till el- och biogas­drivna lätta lastbilar.

Beatrice Torgnyson Klemme
vd Biodriv Öst
Svante Axelsson
nationell samordnare Fossilfritt Sverige
Ulric Långberg
samhällspolitisk chef Sveriges Åkeri­företag
Tina Thorsell
samhällspolitisk chef Transport­företagen
Mattias Bergman
vd Bil Sweden
Tommy Letzén
vd MRF
Pontus Thureson
vd Svenska LCV-föreningen
Maria Malmkvist
vd Energigas Sverige
Jakob Lagercrantz
vd 2030-sekretariatet
Mats Hedenström
näringspolitisk chef Svensk Handel
Jenni Ranhagen
vd Näringslivets Transportråd
Peter Rosendahl
transportdirektör Coop Sverige
Helena Blom
transportchef Dagab inköp & logistik – del av Axfood­koncernen
Emma Lindström
logistikdirektör Ica Sverige
Johan Mårtensson
inköpschef logistiktjänster Ikea Sverige
Henrik Peitz
chief operating officer Mathem
Jonas Wahlström
head of CSR Best Transport
Catherine Löfquist
hållbarhetschef Bring
Lena Arvidsson
vice president Freight terminal based operations DHL Freight (Sweden) AB
Agnes Karlsson
produktionsdirektör och COO Postnord Sverige AB
Johan Nyblom
vd Widrikssons Logistik