Så här låga ambitioner hämmar omställningen

REPLIK. Den trappstegsmodell för att fasa ut fossila bränslen för godstransporter som Fossilfritt Sverige och en rad aktörer presenterar lägger sig under den beslutade reduktionsplikten. Är det ett räknefel? skriver 2030-sekretariatet och BioDriv Öst.

Med gemensamma överenskommelser över gränserna nås viktiga framsteg, och Fossilfritt Sverige har gjort detta till en konst. All heder åt detta, och bra att många deltar. Genom att bygga på varandras framgångar kommer vi långt.

Men i debattartikeln 8 december blir det fel. Här presenteras en modell för att ”omställningen verkligen ska ta fart” och för att rätt förutsättningar ska skapas i de företag som sköter transporter. Den trappstegsmodell för kravställning som föreslås ligger dock i själva verket under den redan beslutade reduktionsplikten ända fram till år 2025.

Reduktionsplikten innebär krav på successivt ökad inblandning av biodrivmedel i vanlig bensin och diesel. Och här talar vi lagkrav, ett drivmedelsbolag tvingas betala en straffavgift om de inte når upp till reduktionspliktens mål.

Frågan är hur transportörer ska anstränga sig för att klara att köra på en klimatsämre diesel än vad lagen kräver? Åka utomlands? Upphandla blankdiesel på bulk?

Vi utgår från att detta är en felräkning. Flera av undertecknarna har föredömligt skarpa klimatmål för sina transporter och vi vet att Fossilfritt Sverige driver på hårt för en hållbar utveckling. Att vi alls reagerar är för den viktiga signaleffekten. Vi som undertecknar detta arbetar med företag och organisationer som vill överträffa målen, och en signal om att det inte är så viktigt med procenten är farlig.

Att signalera att det är okej med så här låga ambitioner för transportköpare riskerar snarast att hämma omställningen. Vi ser reduktionsplikten som en självklar plattform och fokuserar på vikten av att upphandlande organisationer med klimatambitioner ligger i framkant och når 2030-målet långt före år 2030.

Vi ska vara stolta över, och värna, den svenska reduktionsplikten samt värdesätta det breda förankringsarbete som ligger bakom. Sedan ska vi tillsammans identifiera gemensamma offensiva mål för de som vill överträffa de nationella målen och stötta företagen som ligger i framkant genom miljökrav i upphandlingarna. Dessa företag är våra rekordsättare i den svenska klimatdebatten, och de som tar oss långt över ribban genom att förbättra förutsättningarna för ännu fler att ställa om.

Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet
Beatrice Torgnyson Klemme, vd BioDriv Öst