Att ställa om transportsektorn till förnybara drivmedel är kritiskt för att Sverige ska nå sina klimatmål. För att lyckas är det viktigt att sprida riskerna och inte lägga alla ägg i samma korg. Långsiktighet, tydlighet och styrmedel som leder till en bredd av förnybara alternativ är det som våra politiker behöver fokusera på. Om vi ska nå transportsektorns klimatmål till 2030 kommer alla hållbara drivmedel att behövas.
Innan årsskiftet skickade regeringen ut en promemoria på remiss med ett förslag om att inkludera rena och höginblandade flytande biodrivmedel i reduktionsplikten. Förslaget har sin grund i att det finns en osäkerhet kring om EU fortsatt kommer att godkänna skattebefrielse för dessa drivmedel. BioDriv Öst ser flera utmaningar med förslaget och anser att det måste vara ett sistahandsalternativ. Det begränsar nämligen möjligheterna att ställa om till fossilfria transporter, riskerar att öka utsläppen från transportsektorn och gör det betydligt svårare för kommuner, regioner och företag att gå före i omställningen. Sist men inte minst skulle det bli svårt att säkerställa en begriplig konsumentinformation.
Om Sverige ska lyckas med att bli världens första fossilfria välfärdsland krävs flera möjliga vägar till en fossilfri transportsektor. Just nu pågår omställningen på flera fronter. Insatser sker för att elektrifiera stora delar av fordonsflottan, öka användningen av biogas i tunga transporter samt öka användningen av höginblandade flytande biodrivmedel i allt från vägfordon till flygplan. Därtill kommer reduktionsplikten och insatser för ett mer transporteffektivt samhälle. Att på detta sätt främja flera olika förnybara drivmedel, och tillämpa en bredd av styrmedel, innebär att det finns en god riskspridning i omställningen. Denna typ av politiska styrning ligger dessutom i linje med den ofta återkommande slutsatsen att alla hållbara förnybara drivmedel kommer att behövas för att lyckas ställa om transportsektorn till fossilfrihet.
Om rena och höginblandade flytande biodrivmedel inkluderas i reduktionsplikten blir omställningen betydligt mer sårbar när det gäller enskilda politiska beslut eller oförutsedda förändringar på drivmedelsmarknaden för något enskilt förnybart alternativ. Redan nu hör vi exempelvis förslag om att ambitionsnivån inom reduktionsplikten borde sänkas.
BioDriv Öst förstår att det kan bli utmanande att klara reduktionsplikten, eftersom det är en självklarhet att de biodrivmedel som nyttjas också måste framställas på ett hållbart sätt. BioDriv Öst anser dock att denna utmaning bör lösas genom kraftfullare styrmedel för ett mer transporteffektivt samhälle, en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel samt en ökad användning av el, biogas och vätgas. Inte genom att sänka ambitionsnivån inom reduktionsplikten.
Genom långsiktiga styrmedel finns det goda möjligheter att öka den svenska produktionen av förnybara drivmedel. Något som dessutom leder till en stärkt krisberedskap genom ökad försörjningstrygghet på både energi och livsmedel. Men det finns inte några företag som vill investera i ny produktion med tvära kast inom politiken och i befintliga styrmedel. Att nuvarande prisbild på drivmedel innebär en utmaning har vi full förståelse för. Men det finns betydligt bättre lösningar på denna utmaning än att överge de svenska klimatmålen. En konstant osäkerhet gällande rådande marknadsförutsättningar leder definitivt inte till rimliga priser. Det gäller även att ha is i magen och förståelse för att ny produktion tillkommer i trappsteg. Ökad produktion av biodrivmedel är på gång i närtid, men det gäller under förutsättning att det finns en trygghet gällande avsättningen.
En annan viktig aspekt med förslaget är att det gör det utmanande att säkerställa att konsumenter förstår olika förnybara drivmedels klimatnytta. De aktörer som vill påskynda omställningen har i dagsläget flera förnybara alternativ att tillgå, som biodiesel (HVO100, B100), etanol (E85, ED95), biogas, vätgas och el. I och med att dessa alternativ inte ingår i reduktionsplikten bidrar drivmedlen till ytterligare utsläppsreduktion utöver nivåerna i reduktionsplikten. De bidrar alltså till additionell klimatnytta utöver satta lagkrav. Redan i dag råder en stor kommunikativ utmaning i att förklara skillnaden mellan drivmedel inom, respektive utom, reduktionsplikten. Om även höginblandade flytande biodrivmedel skulle ingå i reduktionsplikten kommer det att bli än mer utmanande att säkerställa att kunder förstår vad de faktiskt betalar för. Det är även värt att fundera över vad en sådan här radikal marknadsförändring skulle innebära för engagemanget hos de offentliga aktörer och företag som på ett seriöst och ambitiöst sätt arbetar för att ställa om till fossilfria transporter. Över en natt skulle deras transporters klimatnytta kunna halveras.
Sverige ligger i framkant i omställningen till fossilfria transporter. Vi visar vägen för andra länder och bidrar till en framgångsrik teknikutveckling och goda möjligheter till export av såväl teknik som kunskap. Detta beror till stor del på att en kombination av olika styrmedel inom transportområdet har gjort att vi kunnat minska utsläppen med hjälp av både biodrivmedel och el. Tack vare reduktionsplikten omfattas alla som tankar vanlig bensin och diesel av denna omställning, vare sig man vill det eller inte. Samtidigt kan pådrivande aktörer med ambitiösa hållbarhetsmål påskynda omställningstakten genom att köra på el, vätgas, biogas eller höginblandade flytande biodrivmedel. Med tanke på hur framgångsrik denna kombination av styrmedel har visat sig vara är det positivt att regeringen kommer att ansöka om fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade flytande biodrivmedel. Motsvarande skattebefrielse finns redan för biogas.
BioDriv Öst välkomnar därmed regeringens ansökan om fortsatt skattebefrielse. Vi uppmanar samtidigt samtliga politiker att kraftsamla för att inom EU skapa en ökad förståelse för hur viktigt det är att satsa på en kombination av elektrifiering, biogas och flytande biodrivmedel. Det är avgörande för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål och fortsatt utgöra en förebild i EU.
Beatrice Torgnyson Klemme, vd för samverkansorganisationen BioDriv Öst
Martin Ahrne, vice vd och sakkunnig biodrivmedel och elektrifiering
Läs BioDriv Östs remissvar här.
BioDriv Öst är en icke vinstdrivande samverkansorganisation som samlar sex län i östra Mellansverige och Stockholmsregionen i arbetet för en fossilfri transportsektor och en hållbar regional utveckling. Organisationen verkar i ett triple helix-perspektiv och för samman över 40 aktörer från offentlig sektor, näringsliv och akademi. Nätverket Biogas Öst arbetar för att främja utvecklingen av biogas i regionen.